De flesta bolag vi möter tror att Peppol är avklarat. Formatet är på plats. E-fakturorna går iväg. Frågan är parkerad.

Men sedan årsskiftet har det hänt mer kring Peppol i Norden och Europa än under hela 2025. Och det som händer nu förändrar förutsättningarna. Inte bara för de som inte kommit igång, utan lika mycket för de som tror att de redan är klara.

Här är fem saker vi tycker att du bör ha koll på.

1. Norge drog fram sitt B2B-mandat ett helt år

Den 16 mars 2026 meddelade den norska regeringen att obligatorisk B2B e-fakturering via Peppol gäller redan från 1 januari 2027. Det är ett helt år tidigare än ursprungsplanen.

Motiveringen var enkel. Marknaden är redo. Hälften av alla norska B2B-fakturor går redan genom Peppol. Och runt 90 procent av alla fakturor till offentlig sektor är redan strukturerade e-fakturor.

Det stannar inte där. Norska skattemyndigheten har fått i uppdrag att utreda om kraven ska utökas till B2C och digitala kvitton. Om det genomförs blir Peppol ett fundament för hela den norska transaktionsrapporteringen.

Varför det spelar roll: Har ni norska kunder, leverantörer eller dotterbolag? Då är 2027 inte långt bort. Tidpunkten att bygga ordentligt är nu.

2. Danmark valde bort sitt eget format

I januari 2026 lade den danska Erhvervsstyrelsen ner det planerade formatet OIOUBL 3.0. Det bedömdes som för resurskrävande. Istället siktar Danmark på NemHandel BIS 4. I praktiken en anpassning av Peppol BIS.

Det här är en signal som är lätt att missa men viktig att förstå. Danmark, som i decennier haft ett eget nationellt format, gör ett aktivt val att gå mot Peppol. Inte för att de måste. För att det är mer framtidssäkert.

Varför det spelar roll: Nationella särlösningar fasas ut. Peppol blir den gemensamma nämnaren i Norden.

3. Sverige omorganiserade Peppol-ansvaret

I mars 2026 flyttade den svenska regeringen ansvaret för Peppol och e-upphandling till Upphandlingsmyndigheten. Sedan 2019 måste alla leverantörer till offentlig sektor skicka e-fakturor i Peppol BIS Billing 3-format. Och frågan om att utvidga kravet till B2B diskuteras aktivt.

Varför det spelar roll: Sverige har inte beslutat om ett B2B-mandat ännu. Men infrastrukturen är på plats och riktningen är tydlig. De bolag som redan har ordning på sina Peppol-flöden slipper springa ikapp.

4. Belgien gjorde Peppol obligatoriskt för all B2B

Från 1 januari 2026 måste alla momsregistrerade företag i Belgien skicka och ta emot strukturerade fakturor via Peppol för inhemska B2B-transaktioner. PDF och papper räcker inte längre.

Varför det spelar roll: Säljer ni till eller köper från Belgien? Då behöver ni ha Peppol på plats. Inte imorgon. Nu.

5. EU:s ViDA-paket sätter ett skarpt slutdatum

Bakom alla dessa nationella initiativ ligger EU:s ViDA-paket (VAT in the Digital Age). Det antogs i mars 2025 och innebär bland annat att alla gränsöverskridande B2B-fakturor inom EU måste skickas elektroniskt via Peppol senast 1 juli 2030.

Men ViDA är större än ett fakturaformat. Det handlar om digital rapportering i nära realtid, nya regler för plattformsekonomin och gemensam momsregistrering. Vi går igenom det i detalj i del 2.

Varför det spelar roll: 2030 låter långt bort. Men ViDA påverkar redan nu. Medlemsstater kan fritt införa nationella mandat. Och det är precis det vi ser hända.

Så var uppstår den verkliga kostnaden?

Det vi på Orbyt ser är att utmaningen sällan handlar om att kunna skicka rätt format. De flesta kan det redan. Det som kostar är allt runt omkring.

Kundspecifika krav som hanteras manuellt vid sidan av standardflödet. Bilagor, routing och undantag som lever sina egna liv. En avsaknad av styrning genom hela order-to-cash (O2C). Och en dold kostnad som ingen mäter. Alla de där manuella avvikelserna som syns som långsammare flöden, högre DSO och mer arbete per faktura.

Det är den typen av slöseri vi ser försvinna när bolag tar ett samlat grepp. Bland kunder som implementerat vår plattform har vi sett upp till 70 procent reduktion i fakturarelaterat manuellt arbete. Upp till 85 procent lägre operationell kostnad. Och en förbättring i DSO på upp till fyra gånger.

De siffrorna kommer inte från att skicka rätt XML. De kommer från att göra hela flödet styrbart.

Vad kommer i del 2?

I nästa artikel går vi igenom EU:s ViDA-paket på djupet. Vad de tre pelarna innebär. Den konkreta tidslinjen. Och varför det här inte är en fråga för enbart skattespecialister, utan för alla som gör affärer inom EU.